Varför ser inte min trädgård ut så här???
Thursday, November 30, 2006
Onsdagen efter förhöret inför Domaren...
Jag vaknade tröttare än när jag la mig kvällen innan, vimmelkantig, ont i kroppen..
kissnödig. Troligen väckt av ljudet från rinnande vatten och A:s morgonritual i duschen.. rinnande vatten i minst en halvtimme. Kissar.. när det äntligen blir ledigt i badrummet. Lägger mig igen, men kan inte somna om. För mycket brus i skallen.. Alldeles tjockt med irriterande tankar. Hör bjällrorna skallra på mygg-skärmsdörren ut mot garaget. Gnisslet från gallergrinden. Hör hur Mercuryn drar igång och A. kör iväg till jobbet. Sen som vanligt!
Ensam!! Ingen Doña Ana i huset!! Ska jag stiga upp?
Jag har hela huset för mig själv. Underbart!
7.15 - Kanske kan jag somna igen! Gamla och nya störande tankar! Måste ta mig till Big Foot och köpa ciggisar.. dom öppnar 8 tror jag! Äsch! Så, jag går upp. Blaskar av mig.. drar borsten genom håret och sätter upp med klämma.. Häller upp ett glas flaskvatten till två 500gr:s Panadol mot värken i kroppen för annars kan jag nog inte ta mig till Big Foot. Häller flaskvatten i kaffebryggarn (godare än kranvattnet), sätter oxå igång datorn (och fläkten) i Studion samt kollar om jag fått mail.. medan kaffet bryggs.
Inga mail. Häller upp kaffet med mjölken i en av mina fina Gevaliakoppar (present med den nya kaffebryggaren) Smakar på kaffet medan jag printar ut SvD:s korsord - inget morgonkaffe utan korsordslösning. Bär in kaffekopp o korsord till mitt rum - knäpper på AC:n och TV:n. BBC kanalen mal på om den stackars avdöde plutonium-förgiftade spionen. Ligger Putin bakom? Hur många fler har förgiftats? Radioaktivitet har uppmätts på Sushi resturangen i London.... HUA!!! Busch är ute på "Rädda Mig -turneeee... i Världen.. osv..
Inga ciggisar...
8.15 - dom har nog öppnat nu!! Hittar "El Nuevo Dia" inkilad mellan portens galler.. låser upp hänglåset och tar ett stadigt tag i käppen och går till Big Foot... Hoppas på att inte få en kokos-nöt i skallen på väg dit. Det är en härlig morgon.. Himlen klarblå med lätta molnskyar.. Solskenet får den regnvåta Hibiskushäckens blad att glittra.. fåglarna kvittrar.. luften är sval och frisk.
Big Foot's metalljalusier är nerdragna.. inte öppet än?? Sätter mig på en av träbänkarna utanför och blänger litet på den stackars jycken som lagt sig utanför närbutiken.. Den reser sig upp och börjar stappla omkring med ett skadat ben.. ofarlig(?) Ruskigt ful hund! Blodhundsansikte och skabbig. Den har problem att lägga sig ner igen.
Jag Väntar! En handfull människor väntar också utanför läkarmottagningen tvärsöver gatan.. En Vacker guldfärgad (gat)hund.. ser ut som om den kunde vara en avkomma av Julle..vår fina nu avdöde Golden Retriever, försöker korsa gatan men den täta morgontrafiken sätter stopp för det. Väntar! Två bussar hinner passera innan jag tröttnar och går hem igen.
Utan cigaretter.
Bestämmer mig för att idag ska jag åka till Kasinot - det kan jag behöva efter allt skit den senaste tiden. Då kan jag köpa cigissar. Hemma översätter jag den engelska texten från "Befrielsen" till svenska som jag ska skicka till G. Det tar en stund!
12.30 - måste göra mig i ordning om jag ska komma iväg med nästa buss. Skickar email. Hittar ett kuvert från Sverige inkilat där tidningen tidigare satt. Min älskade son i Sverige har skickat Adventsstjärnan! Den ska jag hänga i ett av våra nya fina glasfönster ut mot gatan... blir precis som hemma i Svedala. Finns inte här.. (tror jag)
Big Foot har öppet.. behöver inte tala om vad jag vill ha.. ägaren lägger fram ett paket Marlboro med orden "Como estas Mamacita?" "Bien, Bien... y tu? svarar jag han är lika vänlig som vanligt! 42:an kommer när den ska! (?) Tar bara ett par minuter till bussterminalen - regnet hänger i luften.. tur att jag fick med mig paraply.
Lyckas hitta en ledig sittplats bland alla väntande. Och det blir en lång väntan på att någon av bussförarna ska känna sig manad att sluta lattja och skvallra med kollegor och kompisar.. dricka kaffe eller käka eller vad dom nu pysslar med medan hundratals snälla tålmodiga passagerare (in spe) fyller Iturreguie terminalen. Högtalaren funkar dåligt så många verkar nervösa.. så fort att någon av förarna verkar vara på väg mot en buss.. (vilken?) springer dom ut för att kolla om det kanske är deras buss.. Två bussar kör iväg tomma (?) Men det finns gott om dom..minst ett 15 tal trängs på parkeringsrutorna och längs med terminalens ytterkanter. Tre (eller kanske fler) A5:or väntar på sina förare och passagerare.
Man kan ju alltid roa sig med att försöka gissa buss, dvs vilken som ska bli nästa som ropas upp.. och när? Om det nu blir någon annonsering när högtalaren inte funkar.. I taket hänger ett antal snurrande fläktar, och en TV sitter fastkedjad på en konsol.. Flera Changos (puertoricanska skator modell mindre) flyger omkring och en del duvor har parkerat sig på takbjälkarna. Serveringen intill är flitigt besökt av förare och lunchhungriga passagerare.. jo dom hinner säkert ta det lugnt med maten...
Så äntligen.. högtalaren ropar ut A cinco!!! Vild rusning bland de väntande.. merparten av de väntande tränger ihop sig framför bussdörren.. inga ordnade köer här inte.. folk är iallafall snälla och omtänksamma... mot gamla tanter med käpp.. så jag har inga svårigheter att komma med och t o m få en sittplats på bänken för handikappade och åldringar. En dam mittemot har brett ut sig och sina plastpåsar på 2,5 platser.. intill henne sitter en tjusig karl med svällande muskler i djungelbyxor och minimal undertröja (utan ärmar) Tuffing med solglasögon uppkörda ovanför pannan. Inte ofta man ser en snygg karl på bussarna.. Han letar bland en massa papper i mappar märkta .. "Seguro Vigilancia Nacional'" eller nå't! Aha! en soldat!!
Bussföraren kör ut ur terminalen.. har en livlig diskussion med sig själv (!) om han nu inte pratar med oss passagerare, men ingen tycks vara med i diskussionen.. och jag fattar inte hans mummel. En mansperson med en skjorta i handen springer framför oss i bilkön.. strax innan busshållplatsen rusar han ut framför bussen och viftar med skjortan.. han vill med.. och det får han! Inne i bussen tar han snabbt på sig sin skjorta och knäpper ordentligt alla knapparna innan han ser sig om efter sittplats. Damen med påsarna plockar motvilligt upp dom och han klämmer sig försiktigt ner bredvid henne. Vid nästa hållplats vid biluthyrningsfirmorna längs marginalen kliver tjejen som suttit bredvid mig av.. och "skjortan" intar snabbt hennes plats..
En liten flicka i bländvit brodyrblus och lång volangkjol stiger på. också hennes mamma (eller mera troligt - mormor) och den tjusige "soldaten" reser sig genast och erbjuder sin sittplats.. och tappar alla sina papper.. som "skjortan" snabbt plockar upp åt honom. Artiga, hjälpsamma puertorikaner.. Flickan ska på fest! Mitt på dagen! Hon är så fin.. med den bländvita blusen mot en chokladbrun (mörk choklad) hud och ovanför bluskanten glittrar små mini guldpaljetter, fastsatta (eller sprayade) direkt på huden.. på rygg och hals.
Bussföraren har problem... han gestikulerar och verkar en aning oroad.. med en nyckel försöker han plocka upp myntet som fastnat i myntöppning på kassetten intill förarstolen. Samtidigt som han kör ut bussen på motorvägen med dess hiskeliga trafik.. USCH!! hur ska det här gå? Han ger upp! Telefonerar, rapporterar till centralen, antar jag.. och vid påföljande hållplatser tar han inte upp passagerare.. släpper bara av.. de som väntat ihärdigt (kanske lika länge som vi i termi-nalen) ser bara en stängd dörr och en förare som gör en gest som om han "skär halsen av sig" - skrattar och skakar på huvudet.. kanske fattar dom.. vad vet jag! Blir att vänta på ny buss!! Utom om man är ung söt tjej... som de två som får åka med - gratis... De andra får stå kvar i hettan eller regnet som te x de två skol pojkarna,, bara för att myntnedsläppet inte släpper genom flera mynt. Ja, ja tanten på sätet bredvid mig muttrar något och jag instämmer naturligtvis, fast jag inte förstår vad hon säger.. "Si, si es stupido.." muttrar jag artigt!
När jag ska gå av vid Kasinot i Isla Verde blir jag en aning orolig för bussen stannar inte vid hållplatsen (som är full med folk) och jag som rest mig.. skriker" Mira!" Jo, jag hade tryckt på "gå-avbandet" Bussen stannar ett par meter från hållplatsen och föraren säger något som jag tror är ungefär. "Lugn, lugn.. lilla tanten!" -- Så när jag går av genom framdörren möter jag den framrusande hopen av folk som vill med.. Jag bryr mig inte ens om att kolla - ingen av dom är ung och vacker tjej!! Jag tar mig fram till El San Juan Hotel & Casino's fina komplex och ser att
"Starbucks" ska öppna i en av lokalerna.. bland alla de fina lyxbutikerna och restaurangerna.
Jag är framme!
Ser på klockan! Den är över 2.30 Det har gått cirka 1 och en halv timme. Kasinot?? Jo jag vann!!! Flera hundra dollars.... berodde säkert på att jag hade retro- halsbandet med hjärtan m.m i nån slags metall (inte silver) jag fått av mamma på mig.
kkkkkkkkkkkkkkkkk
kissnödig. Troligen väckt av ljudet från rinnande vatten och A:s morgonritual i duschen.. rinnande vatten i minst en halvtimme. Kissar.. när det äntligen blir ledigt i badrummet. Lägger mig igen, men kan inte somna om. För mycket brus i skallen.. Alldeles tjockt med irriterande tankar. Hör bjällrorna skallra på mygg-skärmsdörren ut mot garaget. Gnisslet från gallergrinden. Hör hur Mercuryn drar igång och A. kör iväg till jobbet. Sen som vanligt!
Ensam!! Ingen Doña Ana i huset!! Ska jag stiga upp?
Jag har hela huset för mig själv. Underbart!
7.15 - Kanske kan jag somna igen! Gamla och nya störande tankar! Måste ta mig till Big Foot och köpa ciggisar.. dom öppnar 8 tror jag! Äsch! Så, jag går upp. Blaskar av mig.. drar borsten genom håret och sätter upp med klämma.. Häller upp ett glas flaskvatten till två 500gr:s Panadol mot värken i kroppen för annars kan jag nog inte ta mig till Big Foot. Häller flaskvatten i kaffebryggarn (godare än kranvattnet), sätter oxå igång datorn (och fläkten) i Studion samt kollar om jag fått mail.. medan kaffet bryggs.
Inga mail. Häller upp kaffet med mjölken i en av mina fina Gevaliakoppar (present med den nya kaffebryggaren) Smakar på kaffet medan jag printar ut SvD:s korsord - inget morgonkaffe utan korsordslösning. Bär in kaffekopp o korsord till mitt rum - knäpper på AC:n och TV:n. BBC kanalen mal på om den stackars avdöde plutonium-förgiftade spionen. Ligger Putin bakom? Hur många fler har förgiftats? Radioaktivitet har uppmätts på Sushi resturangen i London.... HUA!!! Busch är ute på "Rädda Mig -turneeee... i Världen.. osv..
Inga ciggisar...
8.15 - dom har nog öppnat nu!! Hittar "El Nuevo Dia" inkilad mellan portens galler.. låser upp hänglåset och tar ett stadigt tag i käppen och går till Big Foot... Hoppas på att inte få en kokos-nöt i skallen på väg dit. Det är en härlig morgon.. Himlen klarblå med lätta molnskyar.. Solskenet får den regnvåta Hibiskushäckens blad att glittra.. fåglarna kvittrar.. luften är sval och frisk.
Big Foot's metalljalusier är nerdragna.. inte öppet än?? Sätter mig på en av träbänkarna utanför och blänger litet på den stackars jycken som lagt sig utanför närbutiken.. Den reser sig upp och börjar stappla omkring med ett skadat ben.. ofarlig(?) Ruskigt ful hund! Blodhundsansikte och skabbig. Den har problem att lägga sig ner igen.
Jag Väntar! En handfull människor väntar också utanför läkarmottagningen tvärsöver gatan.. En Vacker guldfärgad (gat)hund.. ser ut som om den kunde vara en avkomma av Julle..vår fina nu avdöde Golden Retriever, försöker korsa gatan men den täta morgontrafiken sätter stopp för det. Väntar! Två bussar hinner passera innan jag tröttnar och går hem igen.
Utan cigaretter.
Bestämmer mig för att idag ska jag åka till Kasinot - det kan jag behöva efter allt skit den senaste tiden. Då kan jag köpa cigissar. Hemma översätter jag den engelska texten från "Befrielsen" till svenska som jag ska skicka till G. Det tar en stund!
12.30 - måste göra mig i ordning om jag ska komma iväg med nästa buss. Skickar email. Hittar ett kuvert från Sverige inkilat där tidningen tidigare satt. Min älskade son i Sverige har skickat Adventsstjärnan! Den ska jag hänga i ett av våra nya fina glasfönster ut mot gatan... blir precis som hemma i Svedala. Finns inte här.. (tror jag)
Big Foot har öppet.. behöver inte tala om vad jag vill ha.. ägaren lägger fram ett paket Marlboro med orden "Como estas Mamacita?" "Bien, Bien... y tu? svarar jag han är lika vänlig som vanligt! 42:an kommer när den ska! (?) Tar bara ett par minuter till bussterminalen - regnet hänger i luften.. tur att jag fick med mig paraply.
Lyckas hitta en ledig sittplats bland alla väntande. Och det blir en lång väntan på att någon av bussförarna ska känna sig manad att sluta lattja och skvallra med kollegor och kompisar.. dricka kaffe eller käka eller vad dom nu pysslar med medan hundratals snälla tålmodiga passagerare (in spe) fyller Iturreguie terminalen. Högtalaren funkar dåligt så många verkar nervösa.. så fort att någon av förarna verkar vara på väg mot en buss.. (vilken?) springer dom ut för att kolla om det kanske är deras buss.. Två bussar kör iväg tomma (?) Men det finns gott om dom..minst ett 15 tal trängs på parkeringsrutorna och längs med terminalens ytterkanter. Tre (eller kanske fler) A5:or väntar på sina förare och passagerare.
Man kan ju alltid roa sig med att försöka gissa buss, dvs vilken som ska bli nästa som ropas upp.. och när? Om det nu blir någon annonsering när högtalaren inte funkar.. I taket hänger ett antal snurrande fläktar, och en TV sitter fastkedjad på en konsol.. Flera Changos (puertoricanska skator modell mindre) flyger omkring och en del duvor har parkerat sig på takbjälkarna. Serveringen intill är flitigt besökt av förare och lunchhungriga passagerare.. jo dom hinner säkert ta det lugnt med maten...
Så äntligen.. högtalaren ropar ut A cinco!!! Vild rusning bland de väntande.. merparten av de väntande tränger ihop sig framför bussdörren.. inga ordnade köer här inte.. folk är iallafall snälla och omtänksamma... mot gamla tanter med käpp.. så jag har inga svårigheter att komma med och t o m få en sittplats på bänken för handikappade och åldringar. En dam mittemot har brett ut sig och sina plastpåsar på 2,5 platser.. intill henne sitter en tjusig karl med svällande muskler i djungelbyxor och minimal undertröja (utan ärmar) Tuffing med solglasögon uppkörda ovanför pannan. Inte ofta man ser en snygg karl på bussarna.. Han letar bland en massa papper i mappar märkta .. "Seguro Vigilancia Nacional'" eller nå't! Aha! en soldat!!
Bussföraren kör ut ur terminalen.. har en livlig diskussion med sig själv (!) om han nu inte pratar med oss passagerare, men ingen tycks vara med i diskussionen.. och jag fattar inte hans mummel. En mansperson med en skjorta i handen springer framför oss i bilkön.. strax innan busshållplatsen rusar han ut framför bussen och viftar med skjortan.. han vill med.. och det får han! Inne i bussen tar han snabbt på sig sin skjorta och knäpper ordentligt alla knapparna innan han ser sig om efter sittplats. Damen med påsarna plockar motvilligt upp dom och han klämmer sig försiktigt ner bredvid henne. Vid nästa hållplats vid biluthyrningsfirmorna längs marginalen kliver tjejen som suttit bredvid mig av.. och "skjortan" intar snabbt hennes plats..
En liten flicka i bländvit brodyrblus och lång volangkjol stiger på. också hennes mamma (eller mera troligt - mormor) och den tjusige "soldaten" reser sig genast och erbjuder sin sittplats.. och tappar alla sina papper.. som "skjortan" snabbt plockar upp åt honom. Artiga, hjälpsamma puertorikaner.. Flickan ska på fest! Mitt på dagen! Hon är så fin.. med den bländvita blusen mot en chokladbrun (mörk choklad) hud och ovanför bluskanten glittrar små mini guldpaljetter, fastsatta (eller sprayade) direkt på huden.. på rygg och hals.
Bussföraren har problem... han gestikulerar och verkar en aning oroad.. med en nyckel försöker han plocka upp myntet som fastnat i myntöppning på kassetten intill förarstolen. Samtidigt som han kör ut bussen på motorvägen med dess hiskeliga trafik.. USCH!! hur ska det här gå? Han ger upp! Telefonerar, rapporterar till centralen, antar jag.. och vid påföljande hållplatser tar han inte upp passagerare.. släpper bara av.. de som väntat ihärdigt (kanske lika länge som vi i termi-nalen) ser bara en stängd dörr och en förare som gör en gest som om han "skär halsen av sig" - skrattar och skakar på huvudet.. kanske fattar dom.. vad vet jag! Blir att vänta på ny buss!! Utom om man är ung söt tjej... som de två som får åka med - gratis... De andra får stå kvar i hettan eller regnet som te x de två skol pojkarna,, bara för att myntnedsläppet inte släpper genom flera mynt. Ja, ja tanten på sätet bredvid mig muttrar något och jag instämmer naturligtvis, fast jag inte förstår vad hon säger.. "Si, si es stupido.." muttrar jag artigt!
När jag ska gå av vid Kasinot i Isla Verde blir jag en aning orolig för bussen stannar inte vid hållplatsen (som är full med folk) och jag som rest mig.. skriker" Mira!" Jo, jag hade tryckt på "gå-avbandet" Bussen stannar ett par meter från hållplatsen och föraren säger något som jag tror är ungefär. "Lugn, lugn.. lilla tanten!" -- Så när jag går av genom framdörren möter jag den framrusande hopen av folk som vill med.. Jag bryr mig inte ens om att kolla - ingen av dom är ung och vacker tjej!! Jag tar mig fram till El San Juan Hotel & Casino's fina komplex och ser att
"Starbucks" ska öppna i en av lokalerna.. bland alla de fina lyxbutikerna och restaurangerna.
Jag är framme!
Ser på klockan! Den är över 2.30 Det har gått cirka 1 och en halv timme. Kasinot?? Jo jag vann!!! Flera hundra dollars.... berodde säkert på att jag hade retro- halsbandet med hjärtan m.m i nån slags metall (inte silver) jag fått av mamma på mig.
kkkkkkkkkkkkkkkkk
Saturday, November 04, 2006
Subscribe to:
Posts (Atom)