My own site for talking mainly to my self... but you are welcome to share....and I hope you will tell me what you have on your mind..unless it´s just to harm me or somebody!
Wednesday, April 30, 2008
Monday, April 21, 2008
Filosoferande…
CRISALIDA
Medan Elisabeth Kubler Ross fanns här på jorden ville hon lära oss om döden, och liksom hon är jag övertygad om att när vi dör fortsätter vårt medvetande och vår själ att leva vidare i en annan dimension...
Och liksom hon vill jag inte komma tillbaka..” jag strejkar, jag vill absolut inte tillbaka.. jag har lärt mig tllräckligt och då vill jag dansa bland galaxerna” - sa hon!
Jag minns den gången när jag arbetade på Solberga Sjukhus och jag visste att jag skulle besöka obduktionsavdelningen... Varför? - har jag ingen aning om.. bara att jag visste att jag skulle gå ner..
Och när jag kom dit kände jag genast att runtomkring mig fanns alla de avlidnas röster, fast ohörbara.. bara en stark, mycket stark närvaro.. av deras ”själar” eller det som varit aktivt i deras existenser .. och som nu var på väg bort någon annanstans... Och jag VISSTE att Döden inte var ett SLUT... utan en övergång till något annat!! Kvar på bårarna i obduktionssalen fanns bara skalen efter de varelser där ”livet” funnits! Resterna av kokongerna...
Som jag förstår det är det så som Elisabeth Kubler Ross menade ... att livet här kan liknas vid en fjärils tillblivelse... vi lever i en kokong och i dödsögonblicket öppnas kokongen och vi blir fjärilar.... (som lever för en dag) för att sedan fortsätta ett annat slags existens som...... var??
CRISALIDA
Medan Elisabeth Kubler Ross fanns här på jorden ville hon lära oss om döden, och liksom hon är jag övertygad om att när vi dör fortsätter vårt medvetande och vår själ att leva vidare i en annan dimension...
Och liksom hon vill jag inte komma tillbaka..” jag strejkar, jag vill absolut inte tillbaka.. jag har lärt mig tllräckligt och då vill jag dansa bland galaxerna” - sa hon!
Jag minns den gången när jag arbetade på Solberga Sjukhus och jag visste att jag skulle besöka obduktionsavdelningen... Varför? - har jag ingen aning om.. bara att jag visste att jag skulle gå ner..
Och när jag kom dit kände jag genast att runtomkring mig fanns alla de avlidnas röster, fast ohörbara.. bara en stark, mycket stark närvaro.. av deras ”själar” eller det som varit aktivt i deras existenser .. och som nu var på väg bort någon annanstans... Och jag VISSTE att Döden inte var ett SLUT... utan en övergång till något annat!! Kvar på bårarna i obduktionssalen fanns bara skalen efter de varelser där ”livet” funnits! Resterna av kokongerna...
Som jag förstår det är det så som Elisabeth Kubler Ross menade ... att livet här kan liknas vid en fjärils tillblivelse... vi lever i en kokong och i dödsögonblicket öppnas kokongen och vi blir fjärilar.... (som lever för en dag) för att sedan fortsätta ett annat slags existens som...... var??
Alla är vi lika!!
På sin Sajt http://www.las-en-bok/ har Tord Wallström lagt in en BILDSVIT med foton han tagit på sina resor jorden runt...
Fascinerande, spännande och lärorikt,,, inte minst för att det är så ofta bilderna visar hur lika vi är.. vi som bebor den här planeten.. trots olika hudfärg, ålder och kön.
Inte är det väl bara jag som ser hur dessa två liknar varandra.. den lille mexicanen och den en aning äldre minnesota-bon!
Det finns åtskilliga exempel i bildsviten som består av 4 böcker... Intressant, jag lovar..
kom ihåg gå in på... http://www.las-en-bok.com/ och skriv i Gästboken ...
Fascinerande, spännande och lärorikt,,, inte minst för att det är så ofta bilderna visar hur lika vi är.. vi som bebor den här planeten.. trots olika hudfärg, ålder och kön.
Inte är det väl bara jag som ser hur dessa två liknar varandra.. den lille mexicanen och den en aning äldre minnesota-bon!
Det finns åtskilliga exempel i bildsviten som består av 4 böcker... Intressant, jag lovar..
kom ihåg gå in på... http://www.las-en-bok.com/ och skriv i Gästboken ...
Tuesday, April 15, 2008
Here we go again!
Sunday, April 06, 2008
Apropå skriva böcker om sin barndom och sin mamma:
Se följande, från artikeln om KarinThunberg och hennes nya bok:
"Det undangömda styr våra liv utan att vi är medvetna om det. Genom att öppna dörren kan man stärka sig själv, hoppas Karin Thunberg.–För, punkt ett, det handlar inte om mig. Det hände i min barndom, jag kunde inte göra något åt det. Jag kan ju inte gå runt och känna skuld och skam för något andra människor gjort. Vi blir friare som människor om vi kan kasta av oss den här barlasten."
Se följande, från artikeln om KarinThunberg och hennes nya bok:
"Det undangömda styr våra liv utan att vi är medvetna om det. Genom att öppna dörren kan man stärka sig själv, hoppas Karin Thunberg.–För, punkt ett, det handlar inte om mig. Det hände i min barndom, jag kunde inte göra något åt det. Jag kan ju inte gå runt och känna skuld och skam för något andra människor gjort. Vi blir friare som människor om vi kan kasta av oss den här barlasten."
Subscribe to:
Posts (Atom)