Viggo, Viggo, Viggo

På sin Blog skriver Bodil om honom, och jag ryser....

så här skriver hon....

****För mycket
Jag har för mycket att säga och ingen tid att säga det på, jag vill berätta om Slas, om när jag skrev om Män i min ålder i kulturtidskriften BLM och fick ett handskrivet brev från Slas och vad som fanns i det brevet och vad det ledde till.
Jag vill skriva om kvinnor i min ålder - den enda kvinna i min ålder som jag vet någonting om - jag själv, för jag har sett Eastern Promises med Viggo Mortensen och kommer aldrig att bli densamma igen, jag gick ner trettio år där på Sergelbiografen, jag föll som jag alltid gjorde förr. Kom ut i det svarta bladerunnerregnet på Hötorget - både det att du går ut från biografen och är honom och att du går ut från biografen och vill ha honom för dig själv, jag trodde det var slut med det.Jag trodde fel. Viggo med bakåtkammat hår, grå tinningar, Viggo i skräddarsydd kostym och slips, Viggo i bara tatueringarna på det turkiska badet i ångan mot de två med knivar beväpnade tjetjenska maffiamördarna, Viggos blick, ärret på överläppen och gropen i hakan, jag trodde att jag hade allt det där under kontroll, att jag var förbi det, men det var jag inte. Så trots att jag har för många pressande projekt just nu, pjäser på Stadsteatern och Dramaten, Sista boken från Finistère i första version, förmiddag med Malou i morgon där jag ska läsa ur Kom och hälsa på mig om tusen år , trots att det inte är möjligt - det enda jag vill är att sitta på andra bänk i mitten med ingenting mellan mig och Viggo på filmduken igen. Ingen går säker, så blev det uppenbart.****

Usch Ja, oväders-molnen hopar sig över ön... lärarfackets hot om strejk står fast. Dom tänker inte ge sig. Och vem kan klandra dom..

Situationen är absurd.. ingen tycks bry sig om vad som händer, eller inte händer i skolorna. Skolor förfaller, eleverna delar rum med råttor o annan ohyra.. Elevernas fysiska miljö är under all kritik, vissa lärargrupper (speciallärare) får ingen lön.. liksom skoltransporterna , matsalspersonalen sätts in att ta hand om ligisterna, lärarna har ingen enda någon respekt för och deras löner ligger i botten sedan flera år... det saknas undervisningsmaterial, inga böcker.. departementschefen går omkring och ler sitt ständiga löjliga leende ovanför den lika konstanta flugan, guvernören säger i intervjuer i pressen att undervisningen ska ske med hjälp av Internet trots att flertalet skolor inte har utrustning och även om de har några datorer så har dom ingen uppkoppling.. större delen av eleverna har inte heller någon dator hemma...

och sen har regeringen mage att ta ifrån facket dess rätt att representera lärarna när strejk varslas efter att skoldepartementet vägrat förhandla i åratal...

för att citera en aktuell filmtitel... There will be blood... (i varje fall våldsamheter!!)

apropå såpa

Så var det gjort!
Idag den 24 Januari drog jag tillbaka, avstod jag från, skiter jag i mm. att ansöka om ´protection order´ dvs polisskydd mot eventuell attack från min ´sjuka´svägerska! Efter 3 månader av idogt försök att få rätten att skydda mig för en längre period och inte ett par dagar i taget gav jag upp. Vill hon skada mig kan hon ju göra det iallafall. Förhoppningen min är dock att genom att avsluta den här långdragna, märkliga processen och hänvisa till min vilja att ´göra en god gärning´ och hjälpa till med hennes (förhoppningsvisa) kurering kanske vi alla kan återgå till ett mera normalt leverne. Dock kommer jag att vara på min vakt!!

Jag propsade även på att Domaren skulle godta min skrivelse (med tillägg) och inkludera i den digra gröna mappen med mitt ärende. Kan ju vara bra att ha för eventuellt framtida bruk. Sen får vi se vad som händer. Just nu är det i allafall skönt att tänka på att jag inte behöver infinna mig i den där deprimerande väntsalen var och varannan vecka.



här mitt tillägg:

Your Honor!

Earlier I wrote a Statement for the court which I would like to be added to my file and hopefully it as well as this addition will be received as documentation.
But, things have changed after what happened the last time we were called to this court, the 11th of January, 2008, the 7th time the hearing was postponed and the partial protection order prolonged.
After realizing that my sister in law was back in the Hospital and that her health was deteriorating, my husband contacted his niece. We made an agreement with her because we understand the importance and the need for all of us to help AM to have progress with the ongoing treatment and recovery . After all she is family and it is painful to everybody to see her in her decaying condition. One way to help is to withdraw my petition.
Therefore I am willing to put an end to it here and now. And I hope that she will leave us in peace and give us all a better chance to go on with our lives.

Country Club, 24th of January 2008

SVENSKHET

På SVIV:S diskussionsforum finns en trådslinga om kring frågan VAD ÄR SVENSKT?

Många intressanta inlägg. Här är länken: http://www.sviv.se/

Mitt inlägg:

Svenskheten! En synnerligen intresseväckande tråd!
Vad är mera svenskt än Potatis! Det allra svenskaste torde vara Färskpotatis... bara tanken på nyupptagen potatis kokt i dill, matjesill, gräddfil och gräslök får det att vattnas i munnen!!
Och visst är det hemskt att inte få uppleva det... inte få sätta tänderna i en varm nykokt färskpotatis med en klick smör/margarin och svepa en iskall Skåne.. när man behöver det som bäst..
Men jag kan ju fortfarande drömma om det. Och just det kanske också är typiskt svenskt? Att vi svenskar blir så in i vassen svenska när vi lämnat vårt fädernesland och bosatt, grävt ner oss i främmande jord. Är det verkligen så med folk från andra länder. Jovisst! Klart att man vill bevara det man föds in i..
Sitt språk, sina traditioner, sina sagor, sina sånger och sitt sätt att tänka. Det var nog länge sedan Amerikaner la av med att äta med kniv och gaffel och varför ska man proppa i dem att det är betydelsefullt! Jo, om man är svensk vill man att saker ska vara på svenskt vis.. ibland! Många av oss är såna tror jag även om det kanske blir just i bagateller. Det kan ju vara viktiga saker. Som Språket t ex..
Jag har haft svårt att förstå varför folk här vägrar, jo faktiskt det finns ett utomordentligt starkt motstånd, att lära sig engelska. Eller amerikanska rättare sagt, för detta är ju helt beroende av att Puerto Rico är en amerikansk koloni och även bland många av dem som vill att det ska bli en delstat finns detta motstånd.
Man vet att om man ger efter så försvinner Puertorikanskheten!! Ett jobbigt faktum för min man som är lärare i engelska i en High School. Inte ens det faktum att engelska ju inte bara är amerikanarnas, dvs herrefolkets, språk kan överbrygga detta motstånd. Inte ens i detta teknikens tidevarv när det mesta sker på engelska. Så, i språket har vi vår identitet!
Tyvärr har jag inget IKEA här! Knappast några svenska vänner eller bekanta heller. Min man är infödd men pratar svenska efter 16 år i Sverige, våra söner är utflugna, en tillbaka till fäderneslandet (eg. moderslandet han är född på Södersjukhuset) den andra till San Diego (puertorikanen).. mina övriga barn, barnbarn och vänner finns på andra sidan Atlanten och jag lever på att datorn fungerar. Att jag kan lösa SvD:s kryss VARJE DAG, läsa såna underbara inlägg som Mona´s poetiska , klarsynta och jisses så vettiga inlägg... vaddå om det nu heter vattkoppor och inte vattenkoppor... typiskt svenskt att anmärka på det, emellanåt se en svensk film på..... läsa en svensk bok hitsänd av kära vänner därhemma... och försöka låta bli att tänka på att jag åldras i ett främmande land och inte lärt mig att behärska puertorikanskan. Men till Sverige och den nuvarande sk svenskheten har jag ingen lust att återvända.

Och här kommer:

Mona´s inlägg i debatten, det som fick mig att skriva mitt!: en reflektion över andras inlägg där bl.a Mona´s skriver potatis.. detta som ett förtydligande inför mitt ovanstående ... läs gärna de publicerades inlägg-- annars blir det lite underligt..

Svensk potatis har sina hyss i landet (den 18/01 20:25)

Svenskar är en alldeles speciell sorts potatis, som blygt och tyst sprider glädje och hemtrevnad med enkla medel och knog även i stenig jord. De är den rodnande sorten, lite avlânga och smala med utsökt smak som växer i smâ grupperingar med lagom avstând till varandra. Sällan bullriga om inte jordmânen varit lucker, för lätt och gödslad för dâ kan de bli lite runda och uppblâsta till formen med markanta ögon. Sinnesvärlden är naturligtvis starkt förknippad till jorden och ârstiderna, men vid kusten, där himmel och hav möts, ocksâ till lânga resor, gränsöverskridande, kunskapslängtan, skön renhet. Under vinterhalvâret ligger de i dvala pâ frostsäkert djup och funderar pâ nya tekniska metoder för att ta sig vidare och förbättring utan att väcka uppmärksamhet och lyckas i regel förvâna hela världen med nya gröna kraftiga sticklingar ovan jord som ger skörd vid midsommartid dâ solen kommit tillbaka och ger färg och form ât alla i potatislandet. Glädjeyran kan dâ inte beskrivas utan fester och högtider avlöser varandra under den korta sommaren och man firar jordens fruktbarhet och avslutar med havets röda kräftor som sägs ha en positiv inverkan pâ denna. Högtiderna firas med förkärlek i stämningsfulla fuktiga länder med en musik som pâminner om larvernas rytmiska borrande, potatisflugornas surrande och ett och annat vemodigt utdraget fâgelskrik. Livet är ju sâ kort.

Så sant, så sant!!! (min kommentar)

Spelet går vidare....

På förekommen anledning skrivs detta på hemlandsspråket. Inte för att jag inbillar mig att någon egentligen har lust att läsa om eländet. Inte nu längre. Men iallafall.. ifall att!
Den som ändå trots allt läste om vad som hände i Rättssalen den 11:e Januari och lyckades förstå det jag beskrev vet att det blev uppskjutet för sjunde gången.
Nej, eller Ja visst' min svägerska var inte där... ingenting nytt.. det enda nya var att hon lämnat in ´återbud´ meddelat att hon var intagen på sjukhus. Tydligen föranledde detta Domaren att även hon ´ta ledigt´med ursäkten att hon var tvungen att resa till USA.
Så.. där stod vi igen .. med lång näsa.. egentligen är det ju dom som ljuger som får lång näsa..men jag vet ju att det inte är det som är problemet med AM så det stämmer inte alls. Hennes nos är inte längre an nå´n annans.
Rutinmässigt utfärdades en förlängd ´partial´ dvs en halv.. protection order som vi inte ens orkade med att lämna ( kopian) till den lokala polisstationen den här gången...
men frågan kvarstod.. hur är det med henne egentligen.. är hon riktigt ordentligt sjuk?
Har det hänt något?
Till sist ringde A. till sin moster som kunde berätta att AM tagits in på Capistrano, ett privat mentalsjukhus. Men om hon fortfarande fanns där visste hon inte. Han ringde till dottern i Boston som när hon hörde att det var han i vanlig stil satte igång att vrålskälla och ösa ur sig anklagelser och oförskämdheter,, naturligtvis slutade samtalet med att A. gick och la sig..
och jag tog telefonen med mig för att kunna avbryta samtalen när hon fortsatte att ringa om och om igen till sena natten. Jag sa inte ett ord.. lät henne lyssna på den svenska filmen som jag tittade på... där bla en samlagscens specifika stönanden måste ha fått henne att undra...
Nej, hon la inte heller på... "Are you going to take the phone or... " men jag höll tyst..
ingen ide att prata med henne.. faktiskt inte!
Nästa dag ringde hon, pratade med A. Första samtalet pågick i den vanliga stilen... A. försökte säga något... Andra samtalet, hände något... efteråt trodde jag att han lagt på och ringt upp någon annan. Någon vän som kunde ge goda råd t ex... Men det var inte så... dom hade faktiskt fått igång ett samtal och kom fram till att så länge som AM har PO:n hängande över huvudet, så kan hon inte tillfriskna (tro´t den som vill).. och att inga diskussioner om arvet kan föras så länge det är så.. Visst! Det förstår jag också...
Så vid den kommande träffen den 24 jan. kommer jag att säga att jag inte längre ska driva frågan om PO. MEN att jag ska ha en försäkran om att så fort AM det allra minsta försöker att trakassera, attackera eller terrorisera mig/oss... inklusive telefonterror från henne och dotera,
så kommer jag att få en Protection Order för en lång tid!!!
Det luktar lite väl mycket UTPRESSNING....
och hon behöver ju inte veta att jag trots allt funderat på om jag inte skulle avbryta den här farsen i alla fall.... dessutom är det inte hälsosamt (för mig) med all den här sk-ten!!
Man mår bättre av att förlåta!! Ha!!
Aldrig att hon kommer att gå med på att diskutera vem som ska ha vad av arvet utan att vara den som bestämmer.... och sen sätter allt igång igen!!

Internetläsning

Fiskhandlarna säljer utrotningshotad fisk
och BACALAO som är frystorkad torsk säljs i mängd här.. och hör till vardagsmaten på ön.. jag tror inte att någon här har en aning om att TORSKEN är utrotningshotad... undrar hur det är med TILAPIA... som är den fisk jag köper och äter mestadels numera...
dvs.. den djupfrysta (osaltade dvs vanliga) torsk som finns här är hutlöst dyr...
fiskpinnarna smakar apa.. och trots att jag bor på en Ö i Atlanten så äter vi inte mycket fisk.

Vad skönt det känns att jag aldrig hamnade i Den Fällan!!

Östrogen ger ökad risk för tidig cancer, detta kan man läsa om i SvD idag den 15 januari....
" risken med kombinerad östrogenbehandling är tydliga redan efter tre år.Kvinnor som använt hormonläkemedel tre år eller mer löper mer än tre gånger högre risk att drabbas av vissa typer av bröstcancer än andra."

Trots Hysterectomin och problemen innan dess som ledde till ingreppet ville jag inte ha hormoner..
Jag har en välutvecklad antipati mot läkemedel.. dvs jag vägrar att tro att man kan ta ett preparat bara för att läkemedelsindustrin säger att det är oskadligt och absolut nödvändigt för den sjukan man råkar ha.. och tur är nog det..
Det betyder ju inte att jag aldrig tar någon medicin, ordinerad eller `´över disk`´... visst gör jag det.. oftast glömmer jag bort att ta enligt dosen... ibland försöker jag klara mig utan..
Trots allt, tror jag att det är något positivt.

Not Again!

I should not be surprised.... but it takes a few seconds to hear what the secretary says…when her words finally land in the bottom of my brain or where ever things like these are received… I can´t help it, but I scream, What!!!! Not now again!!!
She looks up at me, surprised… must be because of the English! Otherwise they must be used to screaming ladies here at the Court House in San Juan, and even worse… The girl behind the desk talks to me, a lot of words, Spanish, of which I can only grasp and translate a few, very few like “Senora.. at the Hospital.. next appointment 24th of January”. I am suddenly very, very exhausted!
A rugged little, unshaved person next to me in front of the desk leans towards me and offers his assistance:
I can help, I can translate and he continuous. Your appointment is cancelled, it has been changed.
Yes, I got that, thank you! I say to the little guy, obviously a neorican with experience of the puertorican justice system, maybe, - But what I do not understand, I say looking at the secretaries behind the glass, -- is why I was not informed! - They sent a letter yesterday.. sais the little guy. Okay! But they could have phoned! Why didn´t they call?
And at the same time I remember the strange telephone call early this morning. I might, in fact have been informed. Well, not completely but almost, the man who called me had said something about a citacion…and being from The Bureau of Investigacion, (the Police ?) asking me for the directions to our house! But I had not understood, he did not speak English, or did not want to and instantly I got very worried and in that stage my knowledge of Spanish disappears at once. I thought he was from the police and was coming to give me a citacion because of a querella (a suing) from my hostile sister in law. Or worse, he was asking me for a meeting in which he was to tell me that something terrible had happened, something which due to a now unbelievable humane consideration I was to be informed by person to person , eye to eye. Like something regarding our sons living abroad or that my husband was killed? Why had he not said something about cancellation, new cita/date… or..? I would have understood that! But he had not and the rest of the day I waited for the police to show up at our doorstep with some terrible news.
So, I left the bathroom door open while taking a shower, turned off the fan and the TV so I could hear well if somebody called. On the phone or at the entrance. I closed the TBP (The Pirate Bay Program) which was running on the PC, downloading movies and audio books.. maybe it was that, FBI had finally found me and wanted to investigate and nail me. I had to be prepared!
After that I had not been able to go back to sleep. A sleep that I really needed after staying awake until 5.30AM writing a Statement to the Judge. When A. called a few hours later I had not told him about the phone call regarding ´´citacion´´. With all the bad things happening on the Island, the Strike warning from the Federacion de Maestros i.e. ( Teacher´s Union) and that it had been decertificated (?) and the Department of Education is trying to take away its representation rights among other things, he has enough worries already. He had read my Statement and had a few comments… as usual my long night´s work had to be corrected.. After all he is a teacher of English! Nobody from the Police or FBI or anywhere else showed up. When A. arrived in the afternoon we made a few more changes of my Statement and then we left for the Tribunal.

He left me at the entrance of the Tribunal and went to park the car. When he joined me a few minutes later at the secretaries desk in the waiting room I asked him to find out what had happened. Yes, his sister was ill and in the hospital (if that is not a lie) and a motion had been given, further more the Judge had to go to US on an emergency call… What a coincidence?? The court session was therefore moved to the 24th of January and I was to be granted a new partial P.O. until then. But, we where lucky, at least that’s what my husband said! We did not have to stay there in that horrible waiting room for hours (like all the other 6 times) to get the new papers.. the incredible secretaries fixed it in just a few minutes… (!!)
Well, we chatted for a while with one of the Marshals before leaving. She is well informed , being part of this never ending story from the beginning when AM was arrested and now (again) she was very helpful in making sure that things are in order for the next session, for example that they have remembered that a translator will have to be there. I can think of a lot of other reasons to find out that even this session (the eight) will be cancelled. Ana Maria is an expert. She knows all the tricks and she is determined to make us suffer. But, Surprise, surprise!! I am not giving up! Even if I have to come to the Tribunal every week! Never!!
Now I am going to get that sleep!! Tomorrow is another day!
s.